Gul, mjuk, doftande, smörig, len och geggig. Ungefär så tror jag att sammanfattningen på den här ostdippan får bli. Och här pratar jag ostdippa på allvar. Ingen köpt sladdrig oäkta goja, ingen mjölkprodukt med smak av lite ost. Utan riktigt härlig äkta smaskigt god ostdippa!

Allt började med att jag tänkte bjuda familjen på en riktigt härlig tacomiddag. Köttfärs med tacokrydda, salsasås, guacamole, tortillas och grönsaker. Tja, du vet allt som tillhör en härlig fredags taco. Till saken hör att dottern alltid vill ha ostdippa till sina tacos och jag verkligen tycker illa om de man köper färdigt så jag satte mig för att se om jag kunde hitta ett recept på en dippa att göra själv. Min tanke var kanske egentligen en mjölkprodukt variant. Kanske yoghurt med ost av något slag.

Jag har aldrig tidigare tänkt på att göra egen ostdippa och har därför inte heller sökt eller tittat efter ideér och inspiration till den här sortens recept. Men ganska snart insåg jag att det finns en uppsjö med härliga recept. Omedelbart föll jag för en variant på ett mexikanskt recept som jag har omvandlat till lite mer svensk ost och det gick precis likabra kan jag säga. Det finns aldrig någonsin en chans att jag köper färdig ostdippa igen. Detta var hyfsat enkelt och så gott så jag tror att vi hade nöjt oss med bara osten om det inte hade varit för att jag hade lagat en massa annat också! Gör dippan till tacomiddagen eller bara till en mängd goda grönsaker som en förrätt. Det godaste är om du kan hålla den lite varm hela tiden. Helt enkelt gudomligt!

Ostdippa

• 2 schalottenlökar
• 3 vitlöksklyftor
• 1/2 tsk chiliflakes
• 75g cheddar
• 100g creamcheese
• 3 pfefferoni
• 1/2 tomat (urgröpt)
• koriander
• olja

Hacka lök och vitlök fint. Hacka pfefferonin i små bitar. Gröp ur tomaten och finhacka den. Dela cheddarosten och blanda med creamcheese i en skål. Hetta upp olja i en kastrull och fräs lök, vitlök och chili några minuter på låg värme. Blanda sedan ner osten och låt allt smälta på låg värme. Rör kontinuerligt. Blanda sedan i den hackade tomaten, pfefferoni och lite klippt koriander. Smaka av med peppar, ev. lite salt och mer koriander.

Dag 19 i bloggutmaningen

För flera år sedan hade vi under en period grönsaks- och fruktlådor från Årstiderna som levererades hem till dörren. Detta var långt innan det fanns matkassar att få levererade hem och det var i en tid när det fortfarande var ganska nytt att få en låda levererad hem. Vi hade en stor låda grönsaker och en låda frukt som kom varje vecka. Varje gång lådorna kom ringde barnen oss fulla av förväntan och undrade om de fick ge sig på och kolla i lådorna. När vi kom hem så var lådorna halvt uppackade och stod på köksbordet. Den initiala förväntan från barnen hade dämpats något men det fanns ändå en viss nyfikenhet involverat i vad vi skulle göra med alla grönsaker. Speciellt de grönsaker som ingen av oss egentligen kände till.

För varje vecka som gick så blev barnen (och vi) mindre och mindre intresserade av ingredienserna i lådorna och vi upplevde det som att innehållet blev mer och mer konstigt ju längre tiden gick. Nu tror jag inte att det var så utan att det handlade om att vi inte riktigt hade tid och ork att ta hand om alla grönsaker som kom hem till oss.

Nu har det gått några år och vi har på sistone pratat om att testa det här med lådor igen. Nu är det främst ur vinkeln att vi vill ha tillgång till ekologiska grönsaker även under vinterhalvåret. Helst av allt skulle jag vilja köpa närodlade grönsaker alltid (för mig går det före det ekologiska, om jag måste välja) men det är inte så lätt att få till tiden och möjligheten att ordna det under vintern. På våren och sommaren tycker jag det är lättare att få tag i grönsaker som är både närodlade och ekologiska.

Så, i torsdags hämtade vi våra första lådor från Mossagården. Vi valde att inte få de hemlevererade eftersom deras utlämningsställe Morot & Annat ligger precis där vi har vår ateljé så det är enkelt att slinka inom och hämta upp lådorna. Denna veckans lådor innehöll följande:

Stor grönsakslåda 150:-

Morot, rucola, Blomkål, Avokado, Cherrytomat, Vitron, Vitkål och Fänkål

Liten fruktlåda 110:-

Äpple Dalinco, Päron Concorde, Clementin, Apelsin, Mango

Förutom innehållet kom det även med några trevliga recept. Och nu ser jag fram emot att göra allt möjligt gott med detta!

Dag 12 i bloggutmaningen. (Tyvärr missade jag gårdagen då jag var helt upptagen från tidig morgon till sen kväll och dessutom superförkyld)

Igår hämtade vi våra grönsaks- och fruktlådor från Mossagården. Ett kort inlägg om det kommer troligtvis i helgen. I grönsakslådan fanns där en liten låda med cocktailtomater. Blev lite förvånad först då det ju absolut inte är säsong för tomater just nu. Men insåg sen att detta var verkligen lyxtomater från en ekologisk gård, troligen i Italien (har inte kollat ännu). Så då får det väl vara ok. Vill verkligen försöka att inte äta fel saker vid fel tillfälle och tomater är en sådan grönsak som de flesta av oss äter året runt utan att tänka på smak och var den kommer från.

Men vad gör man om man är sådär grymt sugen på något med tomat även när det är kallaste mörkaste januari då? En variant är att köpa riktigt riktigt dyra ekologiska tomater från ett annat land och hoppas att priset kompenserar även för frakten. En annan variant kan vara att köpa några riktigt bra konserverade burkar med tomater. Mina favoriter är Mutti och Kung Markatta. De smakar mycket och man kan nästan känna sommarens sol och värme när man gör något med de här tomaterna.

Jag brukar göra det enkelt och göra en riktigt god varm tomatsås till grönsaker och/eller pasta, toppa med riven parmesanost och sen bara njuta. En annan favorit är tomatsoppan. Det är så grymt gott! Och det funkar fint att göra på burktomater om man väljer en bra sort. Men häromdagen fick jag för mig att jag skulle göra tomatsalsa till våra tacos. Vi har haft den dåliga vanan att köpa färdig men nu ville jag testa att göra en egen. Först var barnen en aning skeptiska men efter att ha hjälpt till i köket och sen smakat så insåg även de att detta var en riktigt härlig variant på tomatsalsa. Fördelen när de hjälper till är att de då faktiskt smakar och ser vad som finns i och kan även testa sig fram själva med lite olika kryddor. Resultatet på vår salsa blev riktigt bra och jag tror faktiskt aldrig att jag kommer att köpa färdig igen. Detta var ju så enkelt! Precis som det var enkelt att göra tacokryddan själv

Tomatsalsa

•  400g småtomater på burk
• 1/2 rödlök
• 1/2 chilipeppar
• 2 vitlöksklyftor
• 1 lime
• 1/2 dl koriander
• 3 st pfefferoni
• 1/2 tsk rörsocker
• 1/2 tsk salt
• Nymald svartpeppar

Öppna burken med småtomater och klipp sönder tomaterna med en sax. Häll sedan över allt i en skål. Hacka lök, chilipeppar och pfefferoni fint och blanda ner med tomaterna. Klipp eller hacka koriandern och blanda ner i skålen. Pressa ner vitlök. Blanda ner saft från en lime. Krydda med socker, salt och peppar. Smaka av. Är det för svag smak, blanda ner mer chili. Är det för starkt, ha i mer tomat. Har du några tomater hemma, hacka och blanda ner.

ps. om det är sommar och du har ett överflöd av tomater, byt ut burken med småtomater till 3-4 st stora mogna tomater. Hacka de fint och blanda med övriga ingredienser.ds

Dag 10 i bloggutmaningen

Inför nyår när jag hade bestämt mig för att göra jordärtskockssoppan insåg jag samtidigt att vi behövde något salt till. Först funderade jag på att göra parmesankex som är så grymt gott och enkelt men precis det har jag bjudit på några gånger. Istället fick jag för mig att jag skulle göra smördegspinnar med parmesan, men när jag surfade runt för att leta efter ett bra recept trillade jag på det här receptet med fetaostsnurror hos Alltommat. Det såg så gott ut och verkade passa perfekt till soppan.

Några dagar innan nyår åkte jag så iväg till affären och handlade det som behövdes. Det som var skönt med receptet var att det var färdig smördeg, men nästa gång ska jag nog ge mig på att göra egen. Kan tycka att det är lite svårjobbat med den frysta degen och jag vet aldrig hur mycket man kan eller ska kavla ut den. Då föredrar jag filodeg. Men eftersom detta var till nyår så vågade jag inte chansa på att byta ut ngt i receptet.

Jag kavlade och kavlade tills det, i mina ögon, blev lagom tunn deg på bakbordet. Nästa gång ska jag absolut ha bakplåtspapper under när jag kavlar. Efter att jag kavlat ut degen strödde jag ut riven fetaost och sist den klippta persiljan. Rullade försiktigt ihop allt och la sedan in i kylen. Där fick rullarna ligga till nyårsafton.

Några timmar innan vi skulle ge oss av till våra vänner satt jag på ugnen. Tog ut rullarna och skivade varje rulle i en centimeter tjocka skivor. Placerade de på bakplåtspapper på ugnsformar och ställde in i ugnen. Några minuter senare tog jag ut slutresultatet! Som tur var (vi skulle trots allt iväg bara inom några timmar) blev resultatet strålande! De var så goda så det var svårt att låta bli att äta upp alla innan vi skulle bort! Detta är verkligen ett perfekt snacks till en buffé, soppa, mysig fredagkväll eller i stort sett närsom helst! Kombinera med parmesankex ifall några av er äter LCHF.

Fetaostsnurror (recept från Alltommat)

• 275g smördeg
• 200g fetaost
• 1 kruka persilja
• 1 krm svartpeppar (jag använde alldeles nymald och ganska mycket)

Rulla ut smördegen och kavla den tunn. Riv fetaosten grovt och strö över den. Hacka persiljan och strö över. Peppra. Rulla ihop en rulle från långsidan, rulla in den i pappret och lägg den svalt. - Hit kan förberedas flera dagar före -
Skär cm-tjocka skivor och lägg dem på plåt med bakplåtspapper. Grädda inför serveringen ca 10 min i 220°.

Dag 9 i bloggutmaningen Blogg100

Dag 8 i bloggutmaningen vaknar jag med feber och halsont. Kurerar mig med vila, varmt te och värktabletter. Men om man lovat att vara med i en utmaning så har man. Därför lägger jag upp en bild (dock ingen superbra sådan) på en vacker glasskål med mina ärtskott i. De är vackra, livskraftiga och otroligt goda!

Lite jord (eller bomull) i en vacker skål, vatten och gula ärter. Vattna och låt stå ljust några dagar så helt plötsligt börjar det växa och sen slutar det nästan inte att växa!

Kram till er alla. Imorgon kommer ett nytt (förhoppningsvis) mer innehållsrikt inlägg.

Ljusbrun, knölig, liten och ganska ful. Men vidunderligt god. Utan tvekan. Jordärtskockan är nog för många bortglömd men för andra en delikatess. Men när du går där i grönsaksdisken och undrar vad det är för små knöliga saker som ligger i en låda. Ta några stycken och handla med dig hem. Det är verkligen värt det.

På Wikipedia kan man läsa följande om jordärtskockan:

Jordärtskockan (Helianthus tuberosus), är en art i familjen korgblommiga växter. Den är en flerårig ört i med ursprung i Nordamerika. Den odlas i tempererade trakter för sina knölars skull, vilka används som en rotgrönsak. Jordärtskockan är en slags solros, ur samma släkte som vanlig solros (Helianthus annuus). Jordärtskockan är lättodlad. Faktum är att problemet för många människor är att sluta odla dem, när de väl har planterats. Av denna anledning är det frestande att bara lämna kvar dem, år efter år, och gräva upp knölarna efter behov. Kvaliteten hos knölarna minskar dock vid denna behandling; det är viktigt att hålla jorden fertil. Även en liten knöl som lämnas kvar i marken kommer att börja växa, och de kan till slut bli ett uthålligt ogräs.

Innan nyår köpte jag en hel påse med de här små knöliga delikatesserna utan att veta riktigt vad jag skulle göra med de. Sonen tyckte absolut att jag skulle blanda de med potatis och göra en härlig krämig potatis- och jordärtskocksgratäng. Mina tankar for till ett recept jag hade sett någonstans på ugnsbakade jordärtskockor. Men slutligen bestämde jag mig ändå för att det skulle bli soppa av det hela. En krämig god soppa som kunde värma upp oss inför den kalla nyårsnatten (men även längre fram i januari). Det som är härligt nu under vintern är alla de rotsaker som det går att göra så mycket gott på. Det är nu vi kan tillåta oss att göra krämiga soppor, gratänger eller mixa på annat sätt. Sen till våren när primörerna kommer är det ändå godast att bara äta allt som det är . Så gillar du av någon anledning inte jordärtskockor, byt ut de till morötter, kålrot eller kanske palsternacka.

Jag gjorde en dubbel sats och hade med mig hälften som förrätt på nyår och resten av soppan har vi sen ätit upp här hemma. Soppa är för mig den perfekt förrätten både till fest och vardag. En vanlig vardag kan jag tycka att det krävs så mycket bröd för att man ska bli mätt på soppan och så vill jag helst inte ha det, men jag vill ändå äta soppa. Speciellt nu under vintern när det är både billigt och gott att göra soppa på alla de rotsaker som finns att tillgå. Istället gör jag ibland så att jag gör en soppa som  får vara förrätt under några dagar mitt i veckan. Perfekt sätt att få i sig grönsaker och få en lätt mättnad inför middagen. Barnen gillar det och eftersom de för det mesta är grymt hungriga och dessutom inte är några överdrivna grönsaks- eller rotsaksätare tycker de det är bra med soppan också.

Jordärtskockssoppa 4 port

• 2 potatisar
• 1 morot
• 600g jordärtskockor
• 3 schalottenlökar
• 2-3 vitlöksklyftor
• 1 msk olja
• 2 dl vitt vin
• 5 dl vatten
• 2 msk grönsaksbuljong (gärna Kung Markattas)
• grädde för avsmakning

Fredagsmys innebär för många familjer i Sverige att man startar med att äta tacos för att sedan fortsätta med diverse gott framför teven. Inget konstigt med det. Vi har gjort det i flera år och (tro det eller ej) även ätit denna “heliga” rätt på lördagar. Kanske till och med en tisdag ibland

Det jag främst gillar med denna försvenskade maträtt är följande:

1. lätt att laga till många
2. enkelt att anpassa per individ
3. perfekt att laga tillsammans med barnen
4. att det är grymt gott

När vi var två i familjen som åt LCHF, en vegetarian och tre urhungriga nästan tonåringar med minst en eller två vänner på middag då var detta perfekt! Alla hjälptes åt och hackade grönsaker och stekte kött och quorn. Någon dukade och någon annan gjorde vår special vitlöksdressing. Allt under skratt, stim och stoj.

Under lång tid har jag vetat att det är bättre att göra sin egen tacokrydda jämfört med att köpa en färdig men det har liksom inte blivit av att jag har gjort egen och dessutom tycker jag att den färdiga är så grymt god. Men 2012 är året då jag kastar mig in i allt som jag inte gjort tidigare men alltid velat göra, så varför inte göra egen tacokrydda nu!

På DN hittade jag ett recept som jag tyckte passade mig. Tweekade det lite efter vad jag gillar. Helst hade jag velat mala alla kryddorna själv men så blev det inte denna gång. Istället valde jag att mala de kryddor som jag hade hela och resten blev de som var färdigmalda. Dofterna stod härliga till i köket medan jag malde och blandade. Helt underbart!

Sen var det dags att testa kryddorna. Så till dotterns glädje blev det tacos en helt vanlig vardag. Så vad blev då resultatet? Jo, otroligt gott, lite för stark men mycket smakrikt! Döm om min förvåning när vi allihop faktiskt tyckte att det smakade som det skulle! Enklare än såhär blir det inte! Mängden kryddor jag gjorde räcker nog till två-tre tillfällen till. Allt beror ju naturligtvis på hur mycket man färs man använder men det tog inte mer än 10 minuter från det att jag tagit fram alla kryddor, malt, blandat och hällt upp i en burk. Så det går alldeles utmärkt att göra även mitt i veckan. Det viktiga är att man har alla ingredienser hemma.

Tacokrydda (ca 2 dl)

2 msk chiliflakes

1 msk lökpulver

1 tsk vitlökspulver

2 tsk paprikapulver

3 msk spiskummin

1 msk havssalt

1 tsk farinsocker

1 tsk oregano

1 tsk svartpeppar

1 tsk cayennepeppar

2 msk maizenamjöl

Mortla de kryddor du har hela och blanda med de malda. Smaka gärna av lite. Häll över i en vacker burk och njut av att du nu har en alldeles egen tacokrydda att använda nästa gång det är dags för tacomys

Ps. Använd ca 3 msk till 500g färs. Men smaka dig fram och hitta vad som passar dig. Ds

Bläddrar i Bo Hagströms kokbok Bounissimo ( den av hans böcker jag tycker bäst om) samtidigt som jag är mitt uppe i att tillaga köttbullarna som jag skrev om häromdagen. Vilket förövrigt är ett ganska vanligt scenario i vårt kök. Jag flygande omkring som en galen höna med en kokbok i ena handen, en iPad i den andra och oftast ett par kokböcker på köksbordet samtidigt som jag försöker skriva ner mina idéer i min idébok.För jo, jag har en sådan. Har inte alla det

I min bok skriver jag ner alla de idéer som dyker upp när jag läser eller hör om mat. Båda mina föräldrar brukar ringa med diverse olika tips på maträtter de har gjort, dessutom läser jag tidningar, bloggar och kokböcker och överallt finns det en massa idéer som jag behöver skriva ner. Trots mina försök att vara helt digital så slutar det alltid med att jag införskaffar en skrivbok där jag kan skriva, skissa och klistra in.

Men tillbaka till boken Bounissimo. Just den dagen var det extra rörigt i köket. Eller någon annan skulle nog säga rörigt, själv hade jag full koll. Men som vanligt när jag är mitt uppe i tusen saker samtidigt brukar jag vilja göra ännu fler saker. Oftast när det kommer till mat blir det även så. Vilket brukar resultera i att familjen får testa på inte bara en rätt utan fler olika. Med mer eller mindre bra resultat. Denna dagen föll jag direkt för en alldeles orange sida med en bild på apelsiner. Det var ett recept på en siciliansk apelsinsallad. Exotiskt, romantiskt, drömskt och fantastiskt vackert!

Och vad kan väl vara bättre att äta i december/januari än apelsiner? Precis vad jag tänkte. Och det finns väl inget godare än saftiga apelsiner till en maträtt bestående av smakrika köttbullar. Dessutom visade det sig att jag hade nästan alla ingredienser hemma som behövdes. Inte riktigt alla, så receptet jag skriver ner här är lite tweekat men kommer annars oavkortat från boken. Kombinationen av vitlök, apelsin och parmesanost var gudomlig! Detta är från och med nu en storfavorit vid vårt middagsbord.

Siciliansk apelsinsallad

• 4 apelsiner
• 1/2 citron (saften)
• 1 vitlöksklyfta
• 2 msk olivolja
• 50g parmesanost (eller pecorino ost)
• oliver (om du har hemma, jag hade inga)
• salt
• nymald svartpeppar

Skala apelsinerna och skär de i klyftor eller skivor. Lägg över i en bunke. Pressa citronsaften över. Finhacka vitlöken och blanda ner. Salta och peppra. Ringla olivolja över och blanda allt ordentligt. Lägg upp snyggt på ett stort fat och hyvla parmesanost över.

Någonstans mitt i all vinter behöver jag verkligen något värmande. Jag menar, vad kan väl vara bättre än en värmande soppa efter en lång promenad eller en intensiv arbetsdag. De flesta soppor är dessutom otroligt enkla att tillaga och kan förändras helt utifrån allergier och kostupplägg. Maken har vid flera tillfällen genom året poängterat hur gott han tycker det är med löksoppa. Jag har hummat och nickat lite och tänkt att jo, öhh, umm, det kanske vi kan göra en dag.

När jag så hade handlat hem en mängd lök under julen och dessutom fått två fantastiska små Le creusetgrytor i julklapp, tja då var steget inte så långt till att leta upp några olika recept på just löksoppa. Jag hittade några olika varianter i mina kokböcker och på nätet men det slutade (som vanligt) med att jag gjorde min egen tolkning. Eftersom jag ville göra löksoppan på “riktigt” hade jag med bröd i min variant men om du äter LCHF går det precis lika bra att utesluta brödet helt.

Resultatet blev underbart! Såpass att jag ganska snabbt frågade mig själv varför i hela friden jag inte gjort den här soppan tidigare. Det är en av de enklaste, godaste och även billigaste soppor jag gjort. Passar perfekt såhär i januari när kassan inte är så stor.

Löksoppa (2 små grytor)

Sätt ugnen på 200°C

• 4 medelstora lökar
• 60g smör
• 5 dl vatten
• 2 msk kycklingfond (el. grönsaksfond)
• 1/2 tsk timjan
• 2 skivor bröd
• 100g lagrad västerbottenost

Häll upp soppan i små ugnsfasta formar. Tryck ner brödbitarna och avsluta med att toppa med osten. Ställ in i ugnen och gratinera ca 5 minuter.

Servera soppan som förrätt eller som huvudrätt tillsammans med en bönsallad. Tack vare att löken får steka länge blir slutresultatet sött och gott, vilket även passar mindre barn. Tänk på att använda en smakrik, lagrad ost. Det gör hela slutresultatet så mycket godare.

Smaklig måltid!

16 december. En god sås till kött, fisk, kyckling eller grönsaker kan förgylla den enklaste måltid. En sås som tar ens smaklökar till höga höjder och som lyfter vilken mat som helst. Det är lyckan! Nu är jag ingen expert på att laga såser men jag har testat mig fram med olika varianter för att hitta de som jag gillar bäst. Favoriten är ju helt klart en hemlagad bea- eller hollandaissås. När allt faller på plats med en sådan sås, ja då klarar man sig länge. Men man kan ju inte ha de såserna till allt, eller? Oavsett så försöker åtminstone jag göra någon annan sås emellanåt. En enkel vit sås med pepparrot till korven eller varför inte en underbar senapssås till torsken. En vanlig vit sås kan verkligen förgyllas med så många olika sorters kryddor och få att passa till så mycket olika saker. Jag kommer t ex aldrig att glömma 70-talarens skinka på burk som serverades med primörgrönsaker och vit sås hemma (i skolan var det visst med burkgrönsaker, blää..)

Så denna veckan när jag tänker och lagar med saffran som ledsnöre blir det en vit grundsås smaksatt med saffran. Och ja! Det blev vidunderligt gott. Funkar till både fisk, kyckling och/eller grönsaker!

Saffranssås

• 2 msk vetemjöl
• 3 dl mjölk
• 2 dl grädde
• 2 msk smör
• 1/2 tsk salt
• 1 pkt saffran
• Vitpeppar, nymald

Smält smöret i en kastrull. Blanda ner saffran och fräs runt en liten stund. Rör i mjölet och späd med mjölken. Vispa till en jämn sås. Späd med resten av grädden, salta och peppra. Puttra på låg värme 3-5 minuter. Smaka av med salt och peppar.