Archive | Råvaror RSS feed for this section

En kyckling som mår bra

kyckling. foto: Torbjörn Lagerwall

Vi äter massvis med kyckling. Flera dagar i veckan. Och jag har grymt dåligt samvete över att jag inte vet hur kycklingen har mått. Köper färsk eller fryst kyckling, alltid svensk, och hoppas att det är det bästa som finns i handeln. Men hur kan jag som konsument veta att det är en kyckling som mår bra? Kan jag vara nöjd med den informationen som står på förpackningen eller ska jag/ bör jag ifrågasätta det? Jag har i ett inlägg i höstas skrivit om det här med kycklingar och hur stora de ska eller inte ska vara. Mina funderingar är fortfarande desamma.

När jag läser runt om hur de svenska kycklingarna har det så är svaren många. På vissa håll pratas det om att det är en industri och en produktion medan det på andra håll pratas om ett mjukare förhållningssätt till kycklingarna. Vissa plockas på natten av maskiner som sorterar in de i rätt led, på andra stället plockas kycklingarna för hand av människor som sakta men säkert går fram och tar kycklingen till slakt. Huruvida kycklingen injiceras med vatten eller inte, det är svårt att få svar på. Mår kycklingen bättre om de har större plats eller mindre? Hur jag än vänder och vrider på det, läser fram och tillbaka så är svaren många och mina frågor blir bara fler för varje artikel jag läser.

Min första reaktion och det som känns mest självklart när jag tänker på detta är naturligtvis att köpa kyckling där kycklingarna har blivit behandlade som de levande varelser de är. Men naturligtvis med tanken att dem ska hamna på någons matbord, inte bli någons kelgris. Min stora fråga i detta är, går det att kombinera med våra krav som konsumenter att få tag i kyckling som inte är alldeles för dyr. Jag misstänker att svaret, som i så många andra liknande frågor, är att vill vi ha mat som har mått så som vi helst vill att de ska ha gjort, tja.. då får vi också betala det priset det kostar. Är vi villiga att göra det då? Mitt svar är enkelt. Kan jag på ett lätt sätt få tag i kyckling som jag vet har mått så bra som det går och dessutom bidragit till att vara en klimatsäker råvara, ja då kan jag tänka mig att äta lite mindre av den råvaran för att råd med den.

Efter lite efterforskningar här och där har jag hittat några intressanta artiklar/blogginlägg om kyckling.

I SDS kan man läsa om den stenhårda logistiken i kycklingbranschen

I en artikel från 2008 på SvD kan man läsa om hur kyckling är klimatsmart mat och hur de kycklingarna egentligen mår.

Datummärkning på färsk kyckling hos Spisat.se

Inne på Svensk fågel kan man läsa allt om konsumtion och produktion av kyckling i Sverige

Dag 20 i bloggutmaningen

Comments { 8 }

Äkta sylt ska det vara

syltburk

Döm om min förvåning när jag kliver in i Cajsa Wargs butik på Söder och det första jag möts av är en hylla av burkar med Äkta sylt. Varför kanske ni undrar! Under veckan har jag twittrat lite med folk, som vanligt, och då dök bland annat lite snack om just Äkta sylt upp. Då var jag nyfiken och tänkte att jag måste ta reda på mer om denna sylt och framförallt var jag kan få tag i den. Sen tänkte jag helt enkelt inte mer på det förrän vi stegade in i butiken och jag då såg burkarna!

Till saken hör att vi inte äter sylt. Eller marmelad. Förutom när min mamma någon gång gjort hemlagad marmelad och kommer över med en burk. Men jag vet inte när vi senast köpte en burk. Men bara tanken på den här sylten gjorde mig nyfiken redan från början och när jag stod där i butiken (upprymd över faktumet att vi var i Stockholm och i den här butiken) så lös den här burken mot mig på ett sätt som helt enkelt attraherade alla mina intryck. Allt från den lilla vackra burken med sitt gyllengula innehåll, etiketten som beskrev innehållet : Apelsin, citron, kakaoböna, vanliljstång och socker till lappen med bilden på Carina Dalunde. Jag blev bokstavligt talat förälskad i denna lilla burk. Lyckades helt bortse ifrån det (i första ögonkastet) hutlösa priset på 75:- för 200g och la burken bland de övriga sakerna jag skulle handla.

sylt

Väl hemma i Malmö på kvällen skar vi upp vars en skiva av det makalösa brödet vi hade köpt på Urban Deli (och burit med oss på tåget) och bredde på en ansenlig mängd av sylten. Förälskelsen var där och då besvarad! Smaken som sakta dröjde sig kvar efter den första lite lätt bittra apelsinsmaken och som sen går över i en aning av citron med en döljd bakgrund av choklad och vanilj är total. Jag hör mig själv säga att det var värt varenda krona för den här lilla burken och att jag aldrig mer kommer att införskaffa någon annan sylt. Maken håller med och vi begrundar sedan tyst denna smakupplevelse. Faktum är att det stämmer. Det finns ingen anledning att lägga 25-30:- för en vanlig burk sylt som knappt smakar något när man kan betala mer och få något som smakar såhär och dessutom faktiskt är just Äkta! Nu ska jag omedelbart leta upp och se ifall det finns en butik i Malmö som har detta sortiment.

Dag 18 i bloggutmaningen

Comments { 1 }

Tipsa om ditt bästa ricottarecept

Ricotta Cheese. foto: Torbjörn Lagerwall

Ricottaost. Vad tänker du på när du läser det ordet? För mig är det ganska blankt. Jag vet att det är en italiensk ost. Jag vet att den används istället för parmesanost till viss sorts pasta. Har även smakat det vid några tillfällen. Jag vet att det är ricottaost man gärna blandar med spenat i t ex canneloni och tortellini. Jag vet också att den är god i vissa desserter.

Detta läser jag på Wikipedia om ricottaost

Ricotta (uttalas /riˈkotːa/ på italienska) är en italiensk mjukost tillverkad av den vassle som uppstår då man gör ostar av fårmjölk eller vattenbuffelmjölk, som till exempel mozzarella. Namnet “ricotta” betyder “omkokt” och syftar på vätskans andra process för att göra osten. Ricotta har en konsistens som påminner om cottage cheese men är lättare och en nyckelingrediens i cheesecakelasagne och många cannoli. Den blandas ofta med sockerkanel och ibland riven choklad och serveras som dessert i italienska hushåll.

Vad jag aldrig har gjort är ett recept med ricotta. Har aldrig blandat, rivit eller smaksatt denna ost. När jag öppnar ett paket så tittar jag på den med förundran och funderar på vad i hela friden jag ska göra med denna mjuka och i mina ögon ganska smaklösa ost. Ge mig en philadelfiaost, kesella eller keso och jag vet precis vad jag ska göra med osten. Men så fort den här osten kommer på tal så blir jag ställd. Egentligen är det ingen stor sak och jag skulle kunna leta upp både ett och annat recept på nätet eller i kokböcker för att ta mig över den där lilla tröskeln jag uppenbarligen har när det kommer till just ricottaost. Men sen slog det mig att jag ju faktiskt skulle kunna fråga er.

Vad gör du med ricottaost? Har du något favoritrecept? Har du tips, trix eller annan kunskap som jag bör tänka på inför att hantera denna ost?

Dag 16 i bloggutmaningen

Comments { 7 }

Den välmående grisen

Det godaste av det godaste köttet (anser jag) är när vi får kött från min pappa. Då är det jagat på marker som är väl omhändertagna av personer som bryr sig om “sina” djur fullt ut. Jag har inte full insyn i det här med att jaga men så mycket har jag förstått att åtminstone detta gänget ser till att beståndet tas om hand på bästa sätt. Det är en ynnest att få ta del av det köttet och jag njuter 100% när jag tillreder det här köttet.

Men mängden kött jag kan få det hållet är oerhört litet och vi är trots allt köttätare så alltså måste vi hitta andra vägar att få tag i bra kött. Precis som alla andra köper vi naturligtvis mycket kött i butiken. Men jag försöker så långt det är möjligt att köpa det ekologiska köttet och jag köper alltid svenskt kött. Aldrig utländskt. Ibland köper jag vilt, fryst kött från Åke P som finns i butik och det känns ändå ok att köpa.

Men sen finns det ett annat kött (som jag skrivit om tidigare här) som är det godaste godaste när det kommer till ickevilt kött. Och det är det blandade köttet från Lillehems utegrisar. En gång för flera år sedan tog sig en stor vildsvinsgalt in bland de tama grisarna och tyckte att de var väldigt väldigt fina ;) Resultatet blev att det föddes en hel kull med halvvildsvin. Ägaren på Lillehem, Sven, var naturligtvis ganska bestört till att börja med och visste inte riktigt vad han skulle göra med alla dessa smågrisar. Men kreativ som han är så testade han att sälja det slaktade köttet och det visade sig att det blev en succé! Inte så konstigt heller då det köttet verkligen är gott. Faktiskt det godaste griskött jag någonsin ätit!

Sedan dess har Lillehem fortsatt med sina halvvildsvin men nu lite mer planerat än första gången. Vill man köpa köttet kan man antingen åka till Lillehem och köpa direkt på gården, då kan man dessutom hälsa på alla grisar som går omkring och bökar på gården året om. Eller så kan man beställa kött som sedan levereras till vissa ställen i Skåne någon gång i månaden. Utöver det så kan man även träffa på vagnen från Lillehem på Bondens marknad i Malmö under höst och vår.

För min del tror jag det är dags att lägga in en beställning på lite nytt kött att fylla frysen med nu under vintern!

Och något som är fantastiskt gott att laga är Karrékotletter av halvvildsvin med ugnsrostade butternutsquash!

Dag 6 i Blogg100 utmaningen

Comments { 2 }

Bra och lättillgängliga råvaror

Ett av de mål jag har för 2012 (borde nog göra en lista förresten!) är att komma underfund med hur en vanlig familj (min egen då alltså) kan få in i sina rutiner att så långt det är möjligt laga all mat på ekologiska och/eller närodlade grönsaker, bra fisk, kött och kyckling och det utan att vrida runt på sig själv ett helt varv och utan att spendera all tid letandes i affärer. Och kanske det viktigaste av allt, få in det som en rutin i vår vardag.

Min önskan är att min familj ska kunna äta bra mat som ska:

  1. gå lätt att få tag i, får inte uppta all tid att handla
  2. inte vara för dyr
  3. kunna förvaras i ett vanligt kök
  4. vara ekologisk och/eller närodlad
  5. vara så miljövänlig som det går
  6. vara enkel att tillaga
Jag varken kan eller vill att all min tid ska upptas av att jag letar efter de produkter jag vill ha. Åtminstone inte varje gång jag ska handla. Jag vill inte heller enbart vara hänvisad till att äta det som finns i de vanliga butikerna. Men jag vill heller inte utesluta de.
Förutom att jag ofta tänker på allt detta så blev det ännu mer aktuellt förra helgen när maken och jag var ute och gick en lång runda. Vi började prata om problemet som uppstår när man gärna vill ha tag i mat som är just närodlad och/eller ekologisk och när det gäller kött/fisk/fågel uppfött, fångat, slaktat på rätt sätt. Problemet är att det kan uppta precis all ens tid bara i jakten på den rätta födan. Och det vill jag inte. Även om jag tycker det är roligt så vill jag också kunna lägga undan det engagemanget och göra annat. Och jag tänker på alla de som inte är så intresserade av letandet/jakten men gärna vill sätta fram bra mat på bordet alla dagar i veckan.
Visserligen blir våra handlare bättre på att ha bra livsmedel i sina butiker och varumärkena blir fler som är riktigt bra. Men ofta handlar det om torrvaror och mejeri. Inte om färska varor. Så vad finns det för olika lösningar då för en vanlig familj?
När det gäller ägg, kött, grönsaker och frukt går det alldeles utmärkt att skicka efter lådor med maten som sen levereras till ens dörr. Men hur gör man med fisken och fågeln? Detta och en hel del till tänker jag ta reda på och fortsätta skriva om här på bloggen den närmsta tiden.
Skriv gärna dina tips på de här problemen i kommentarsfältet!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Comments { 1 }
UA-9820054-3