Hur lite drömmen stämmer överens med verkligheten

Drömmen om ett växthus har funnits där under många år. Tänk själv att kunna gå ut och plocka varma solmogna tomater, söta gurkor, kanske lite vitlök, en och annan kryddväxt blandat med några blommor. Att kunna gå ut och sätta sig en kall vårdag med en filt om knäna och bara njuta av allt det fina. Men verkligheten är inte alltid som drömmen.

Förra senvåren fattade jag äntligen beslutet att införskaffa det där växthuset. Det blev en budgetvariant då vi inte var helt säkra på hur det skulle fungera och då är det svårt att lägga mer än 2-3000 kr på något. Maken och jag kämpade i trädgården med att få alla delar på plats. Någon vägg hamnade visst på fel håll men det verkade inte göra så mycket. Till slut var så alla väggar på plats och vi kunde placera huset på sin grund. Äntligen kunde jag börja inreda. In med hyllor och en stol. Omstrukturering och flytt av hyllor och stol så att kärlen till växterna skulle få plats. Det blev trångt men funkade ändå. Tomatplantor levererades av en av mina gamla elever, som driver Brännan tomaten, och sattes i jorden. Gurkfrö inhandlade i Istanbul trycktes ner bredvid och kryddväxterna fick sina platser på hyllorna. Äntligen! Nu skulle här njutas.

Då åkte vi på semester. Först ut i Europa i tre veckor. Sen hem två veckor för intensivt arbete, då fluktade jag snabbt in i växthuset och konstaterade att sonen tagit bra hand om mina växter. Tre veckor i norrland och sen kom vi hem lagom när tomaterna var mogna och fullständigt hade tagit över hela växthuset. Så resultatet av min första sommar med växthus var katastrofalt. Visserligen var tomaterna gudomligt goda, gurkorna saftiga och kryddorna välsmakande men inte en enda gång satt jag där och njöt. Inte en enda gång gick jag in och plockade örter i lugn och ro.

Sen kom hösten. Och stormarna. Vårt fina budgetväxthus blåste sönder! Taket hamnade hos grannen och återbördades efter några veckor. Väggarna fick vi fästa upp med tejp och spännremmar. Krukorna gick sönder och växterna som var kvar dog.

Så i år förändrar jag min dröm och tar den tillbaka till verkligheten. Väggar och tak ska lagas och sammanfogas så gott det går. De stora kärlen till tomaterna åker ut och istället nöjer jag mig med kryddor och någon liten blomma. För denna våren ska jag sitta där med en god bok, en varm kopp te och en filt runt knäna och dofta på kryddorna. I år ska sonen slippa ta hand om utdöende, vätsketörstande grönsaker när vi är på resa.

I år får vi helt enkelt köpa våra grönsaker.

Detta är inlägg 9, dag 3 i intitiativet #blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen med start den 1 mars 2014. Detta är inlägg 10 av 100.