Jag älskar nötter! Äter de på längden och tvären. Till frukost, lunch och middag. Och efterrätt! Eftersom nötter dessutom hör till julen tänkte jag viga denna lucka åt nötterna! Här kommer lite kort fakta, hittad på wikipedia, kanske lär du dig ngt nytt 🙂
Paranöt (Bertholletia excelsa) är den enda arten i släktet Bertholletia. Den förekommer i Amazonas i Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Peru, Brasilien och Bolivia.
Paranötsträdet är ett av de mest långlivade träden i Amazonas och kan bli över 1000 år gammalt och blir med tiden ett storvuxet träd på upp till 50 meter högt. Barken är djupt fårad. Bladen sitter samlade i grenspetsarna och har 2-3,5 cm långa bladskaft. Bladskivorna blir 17-36 cm långa och 6,5-15,4 cm breda, de är avlånga, kala på ovansidan och med små papiller på undersidan. Bladkanterna kan vara helbräddade till något naggade, vågiga, bredspetsiga. Blomställningarna är enkla ax eller ax i vippor och kommer i bladvecken eller är toppställda. Blommorna är asymmestriska, cirka 3 cm i diameter. Foderflikarna är två. Kronbladen är sex, blekt gula till vita. Basen på ståndarna är förlängd på en sida och bildar en hjälm. Fruktämnet är undersittande med 3-6 rum. Blommorna pollineras av bin i släktena Bombus, Centris, Epicharis, Eulaema och Xylocopa. Frukterna är hårda kapslar som blir 10-16 cm i diameter. De öppnar sig i änden men öppningen är dock mindre än fröna. De faller till marken vid mognaden i januari till mars. Fröna är ätliga, har ett benhårt skal och kallas i vardagligt tal för nötter, trots att de biologiskt sett inte är några nötter. Ett av de få djur som klarar av att ta sig igenom frökapslarna och skalen är agoutin. Den samlar även nötterna och gräver ned dem vilket gör att nya paranötsträd kan växa upp.
Hasselns utbredning mot norr går något längre än ekens (på Norges västra kust ända till Västfjorden). Fynd av fossila hasselnötter i norrländska torvmossar visar att hasseln i Sverige förr gick mycket längre mot norr än nu, men genom sommarvärmens avtagande har den utdött inom en stor del av området för sin största utbredning. Så vitt man av de fossila fynden kunnat beräkna, har detta område minskat med över 80 000 km². Vid sin nordgräns förekommer hasseln spridd som reliktbestånd på väl skyddade, lugna och varma lokaler, mest invid någon brant bergvägg mot söder eller de norrländska sydbrantsbergen (jfr almen).
Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen (“nötkärnan”), med benhård fruktvägg (“skalet”) till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet.
Tvillingnötter eller filipiner är hasselnötter som har två frön, eller kärnor, i sig.
Valnöt (Juglans regia) är en art inom familjen valnötsväxter. Arten förekommer naturligt på Balkan och österut till Turkiet och Libanon. Valnöt odlas ibland i sydligaste Sverige och så långt i norr som upp som till mellersta Sverige. Dess frukter mognar dock sällan i Sverige och trädet skadas ofta av vinterkölden.
Trädets frukt, valnöten, är botaniskt sett ingen nöt som namnet antyder, utan en stenfrukt. Den innehåller 60 % fett, det mesta fleromättat. Dessutom består valnöten till stor del av protein och nöten är synnerligen effektiv ur energisynpunkt, eftersom den håller blodsockret på en konstant nivå. Den innehåller också mycket järn.
Trädet har bladen enkelt parbladiga med uddblad; småbladen sitter skiftevis och tilltar i storlek mot bladets spets. Frukten är en rundad eller oval, glatt stenfrukt, vars yttre hölje är glatt, till en början grönt, slutligen svartbrunt, läderartat och brister vid mognaden i två hälfter. Innanför detta befinner sig den grunt gropiga, vedartade, hårda, grågula stenen, valnöten, som i sin nedre del är fyrrummig och i den övre ofullständigt tvårummig samt omgiver det nedtill fyrflikiga fröet, valnötskärnan, vilket saknar frövita, men i sina veckade, köttiga hjärtblad innehåller fet olja i betydlig mängd.
Mandelträdet kan bli upp till åtta meter högt och blommar från februari till april med tre till fem centimeter stora, vita eller vitrosa blommor. De slår ut strax efter lövsprickningen, ofta ymnigt. Mandelträdet är till storlek, form och blad likt sin nära släkting persikan men har kala blad. Mandelträdets stenfrukt skiljer sig från persikans genom att den är torr och inte större än sex centimeter. Frukten är grågrön och lika luden som persikan. När frukten mognar sju till åtta månader efter blomningen torkar den ihop och öppnar sig, så att fröet inuti kan falla till marken.
Odling av mandel sker numera i stora delar av Medelhavsområdet, inte minst på Mallorca dit den infördes 1765, liksom i Australien, Iran och USA. Den som besöker Teneriffa under månadskiftet februari-mars har svårt att undgå de planterade rosa fälten av mandelträd exempelvis vid Santiago del Teide. Mandelträdet är härdigt nog att klara klimatet i södra Sverige och på Gotland. Dess ursprung är Asien. Mandelträdet har odlats i tusentals år och odlades av grekerna redan på 400-talet f.Kr, vilket ledde till att romarna så småningom lärde känna mandeln. På 1300-talet nådde kunskapen om mandeln Norden och senare på 1500-talet började den importeras som konfektyr.
