About Sanna

Author Archive | Sanna

Paprikasoppan förevigad

matfotograferingmatfotografering

Slår mig ner i soffan efter en lång dag. Klockan närmar sig tio lördagkväll och det är första gången jag sitter ner ordentligt på hela dagen. Har spenderat först förmiddagen inhandlandes en mängd matvaror för att sedan stå i köket några timmar. Efter det har det fotograferats, fotograferats och åter fotograferats! Men jag tror nog att vi är nöjda med slutresultatet.

matfotograferingmatfotografering

Recept och riktiga bilder kommer så småningom upp här. Men jag kan berätta att soppan blev, åtminstone enligt maken, den godaste soppa han någonsin ätit. Sen ska vi inte missa den makalösa matiga salladen. En mix av allt det goda som finns helt enkelt, toppat av spansk serranoskinka och en makalös chévre.

matfotograferingmatfotografering

Imorgon är det sötsaker och bröd som står på agendan! Det vilar just nu två degar i kylen, som blir frukostbröd till hungriga tonåringar, allt efter recept från vår favoritbagare. (funderar på om han verkligen gett mig alla detaljer i receptet eller om det finns små hemligheter kvar ;) . Förutom bröddegen står det några mördegar på kylning inför morgondagens testande av olika söta pajer. Eller vad sägs om apelsin, citron, choklad och vanilj! Ska försöka ta lite snapshots även av detta till ett kortare inlägg.

Dag 23 i bloggutmaningen

Comments { 2 }

Vin, ost och bröd!

vin,ost,brod. Foto: Torbjörn Lagerwall

Vad ska jag säga. Det går inte att komma undan fakta att ett nybakat bröd, ett glas vin och en god ost är mumma för själen. Det tar mig tillbaka till min barndom men även fram till den vuxna värld jag befinner mig i.

Känslan när jag, spänd av förväntan, tar kniven för att skära en skiva av brödet. Brödet som jag har lagt tid och energi på i över ett dygn. Den känslan som uppstår när man inte vet helt säkert vilket resultat man kan förvänta sig. För det kan faktiskt ha gått käpp rätt åt skogen. Det är ren fakta. Men det kan också ha blivit ett vidunderligt gott bröd som tar en till nya höjder och får en att utan tvekan lägga de där timmarna och den där energin än en gång. Utan att veta resultatet.

vin,ost,brod. Foto: Torbjörn Lagerwall

Vinet som står där på hyllan. Införskaffat i ett ögonblick av önskan att den där stunden ska uppstå när man korkar upp det och dofterna dröjer sig kvar samtidigt som du häller upp det i ett högt glas och vet att snart, snart ska du få ta del av de underliga dofter och smaker som du förnimmer.

Osten som ligger där i sin folie. Omhuldad och intetsägande. Men så fort den öppnas så far det ut en oöndlig ström av dofter. Dofter som det krävs någon med stor erfarenhet att beskriva men som alla andra bara förnimmer. Färgen och doften förändras och är lika oförutsägbar som vinet och brödet.

vin,ost,brod. Foto: Torbjörn Lagerwall

Inte förrän du tar den första tuggan. Eller höjer glaset för den första klunken. Inte förrän då vet du exakt hur det kommer att smaka. Hur det kommer stt kännas. Passar de ihop? Gifter smakerna sig eller passar de bättre var för sig? Du vet inte detta förrän efteråt. Förrän du testat och smakat. Men du kan ha aningar, du kan ha erfarenheter, du kan ha testat detta innan. Men frågan är om det smakar samma? Har brödet jäst lite längre än sist, var förhållandena lite sämre eller lite bättre under processen. Har vindruvorna i denna årgång vin fått lite mer sol än sist? Har osten legat lite för länge eller lite för kort tid ute i rummet. Inget av detta vet du innan du tar den där första tuggan eller klunken. Det enda du med sannolikhet vet är att du kommer att få vara med om en smakupplevelse som aldrig blir den samma igen.

Vin, bröd och ost. Jag tror att det faktiskt skulle kunna gå att leva på enbart detta!

(små funderingar en lycklig dag i januari av en person (jag) som egentligen inte tål gluten…)

vin,ost,brod. Foto: Torbjörn Lagerwall

Dag 22 i bloggutmaningen

 

Comments { 0 }

Vildsvinsgryta

vildsvinsgryta. foto: Torbjörn Lagerwall

Redan onsdag och det är dags för blogginlägg nummer 21 av de 100 i utmaningen. Det är både fantastiskt roligt och lite jobbigt att ha den här utmaningen med sig i tankarna. Men det pressar mig att faktiskt göra de här inläggen och få upp en vardaglig rutin i att skriva ner inte bara mina favoritrecept utan även funderingar och tankar. Dessutom blir det ett sätt att lyfta sig ur soffan och faktiskt sätta sig framför datorn istället för att se något dåligt på teve ;)

Men idag blir inlägget lite kortare då jag är otroligt trött efter ytterligare en intensiv dag :)

vildsvinsgryta. foto: Torbjörn Lagerwall

Igår skrev jag om kycklingen och svårigheten att komma åt bra, ekologisk kyckling. Något som inte är lika svårt, åtminstone för min del, är att emellanåt få tag i det bästa av alla ekologiska kött. Nämligen det som är det vilda köttet, skjutet av duktiga jägare som tar hand om sina marker och sina djur.

vildsvinsgryta. foto: Torbjörn Lagerwall

Jag har fördelen att ha en pappa som är jägare och ibland har jag möjlighet att hämta några påsar kött. Just nu har jag haft turen att få tag i lite vildsvinskött. Några påsar grytbitar och en stek. Den första påsen med grytbitar blev denna underbara gryta. Receptet är lite på måfå men det blev härligt gott! Dessutom blir det en dubbel känsla när man vet att köttet faktiskt är vilt.

Vildsvinsgryta

  • 500g vildsvinskött (jag hade grytbitar)
  • 1 palsternacka
  • 1 morot
  • 1 kålrot
  • 2 gul lök
  • Vatten
  • 400 ml finkrossade tomater
  • 4 vitlöksklyftor
  • 5-6 enbär
  • 10st svartpepparkorn
  • 1 dl rött vin
  • 1 tsk soja
  • 1/2 tsk farinsocker
  • 400g kidneybönor
  • Kantareller
  • Rosmarin
Skala alla grönsaker och dela de sedan i lagom stora bitar. Hetta upp olja i en kastrull och lägg ner grönsakerna. Fräs medan du rör runt några minuter. Häll på vatten tills du täcker grönsakerna. Häll på tomaterna. Låt allt koka upp och puttra medan du förbereder köttet.
Dela köttet i mindre bitar och stek de runt om några minuter så att allt kött har fått en stekyta. Blanda ner köttet med grönsakerna. Krossa enbären tillsammans med pepparkornen och blanda ner tillsammans med vinet, soja och farinsocker. Låt allt puttra i 2-3 timmar. Ju längre desto godare.
Avsluta med att blanda ner kidneybönor, kantareller och hackad rosmarin. Puttra 5-10 minuter till och smaka sedan av med salt, peppar och mer kryddor. Servera med en god sallad och ev. ett bröd.

vildsvinsgryta. foto: Torbjörn Lagerwall

Dag 21 i bloggutmaningen

Comments { 2 }

En kyckling som mår bra

kyckling. foto: Torbjörn Lagerwall

Vi äter massvis med kyckling. Flera dagar i veckan. Och jag har grymt dåligt samvete över att jag inte vet hur kycklingen har mått. Köper färsk eller fryst kyckling, alltid svensk, och hoppas att det är det bästa som finns i handeln. Men hur kan jag som konsument veta att det är en kyckling som mår bra? Kan jag vara nöjd med den informationen som står på förpackningen eller ska jag/ bör jag ifrågasätta det? Jag har i ett inlägg i höstas skrivit om det här med kycklingar och hur stora de ska eller inte ska vara. Mina funderingar är fortfarande desamma.

När jag läser runt om hur de svenska kycklingarna har det så är svaren många. På vissa håll pratas det om att det är en industri och en produktion medan det på andra håll pratas om ett mjukare förhållningssätt till kycklingarna. Vissa plockas på natten av maskiner som sorterar in de i rätt led, på andra stället plockas kycklingarna för hand av människor som sakta men säkert går fram och tar kycklingen till slakt. Huruvida kycklingen injiceras med vatten eller inte, det är svårt att få svar på. Mår kycklingen bättre om de har större plats eller mindre? Hur jag än vänder och vrider på det, läser fram och tillbaka så är svaren många och mina frågor blir bara fler för varje artikel jag läser.

Min första reaktion och det som känns mest självklart när jag tänker på detta är naturligtvis att köpa kyckling där kycklingarna har blivit behandlade som de levande varelser de är. Men naturligtvis med tanken att dem ska hamna på någons matbord, inte bli någons kelgris. Min stora fråga i detta är, går det att kombinera med våra krav som konsumenter att få tag i kyckling som inte är alldeles för dyr. Jag misstänker att svaret, som i så många andra liknande frågor, är att vill vi ha mat som har mått så som vi helst vill att de ska ha gjort, tja.. då får vi också betala det priset det kostar. Är vi villiga att göra det då? Mitt svar är enkelt. Kan jag på ett lätt sätt få tag i kyckling som jag vet har mått så bra som det går och dessutom bidragit till att vara en klimatsäker råvara, ja då kan jag tänka mig att äta lite mindre av den råvaran för att råd med den.

Efter lite efterforskningar här och där har jag hittat några intressanta artiklar/blogginlägg om kyckling.

I SDS kan man läsa om den stenhårda logistiken i kycklingbranschen

I en artikel från 2008 på SvD kan man läsa om hur kyckling är klimatsmart mat och hur de kycklingarna egentligen mår.

Datummärkning på färsk kyckling hos Spisat.se

Inne på Svensk fågel kan man läsa allt om konsumtion och produktion av kyckling i Sverige

Dag 20 i bloggutmaningen

Comments { 8 }

Ostdippa

ostdippa. foto: Torbjörn Lagerwall

Gul, mjuk, doftande, smörig, len och geggig. Ungefär så tror jag att sammanfattningen på den här ostdippan får bli. Och här pratar jag ostdippa på allvar. Ingen köpt sladdrig oäkta goja, ingen mjölkprodukt med smak av lite ost. Utan riktigt härlig äkta smaskigt god ostdippa!

koriander. Foto: Torbjörn Lagerwall

Allt började med att jag tänkte bjuda familjen på en riktigt härlig tacomiddag. Köttfärs med tacokrydda, salsasås, guacamole, tortillas och grönsaker. Tja, du vet allt som tillhör en härlig fredags taco. Till saken hör att dottern alltid vill ha ostdippa till sina tacos och jag verkligen tycker illa om de man köper färdigt så jag satte mig för att se om jag kunde hitta ett recept på en dippa att göra själv. Min tanke var kanske egentligen en mjölkprodukt variant. Kanske yoghurt med ost av något slag.

ostdippa. foto: Torbjörn Lagerwall

Jag har aldrig tidigare tänkt på att göra egen ostdippa och har därför inte heller sökt eller tittat efter ideér och inspiration till den här sortens recept. Men ganska snart insåg jag att det finns en uppsjö med härliga recept. Omedelbart föll jag för en variant på ett mexikanskt recept som jag har omvandlat till lite mer svensk ost och det gick precis likabra kan jag säga. Det finns aldrig någonsin en chans att jag köper färdig ostdippa igen. Detta var hyfsat enkelt och så gott så jag tror att vi hade nöjt oss med bara osten om det inte hade varit för att jag hade lagat en massa annat också! Gör dippan till tacomiddagen eller bara till en mängd goda grönsaker som en förrätt. Det godaste är om du kan hålla den lite varm hela tiden. Helt enkelt gudomligt!

ostdippa. foto: Torbjörn Lagerwall

Ostdippa

  • 2 schalottenlökar
  • 3 vitlöksklyftor
  • 1/2 tsk chiliflakes
  • 75g cheddar
  • 100g creamcheese
  • 3 pfefferoni
  • 1/2 tomat (urgröpt)
  • koriander
  • olja

Hacka lök och vitlök fint. Hacka pfefferonin i små bitar. Gröp ur tomaten och finhacka den. Dela cheddarosten och blanda med creamcheese i en skål. Hetta upp olja i en kastrull och fräs lök, vitlök och chili några minuter på låg värme. Blanda sedan ner osten och låt allt smälta på låg värme. Rör kontinuerligt. Blanda sedan i den hackade tomaten, pfefferoni och lite klippt koriander. Smaka av med peppar, ev. lite salt och mer koriander.

ostdippa. foto: Torbjörn Lagerwall

Dag 19 i bloggutmaningen

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Comments { 5 }
UA-9820054-3